STORA ÄXHOLMEN

Tre gråklädda män sliter med råseglet i byarna. Båten är liten och tungt lastad.

De styr in i viken och drar den över snäckskalen en bit upp på land. Medan en av dem lastar ur korgarna, säckarna, näten, sänkena och flötena, börjar de två andra baxa stenar som de staplar på höjden. De samlar tång och tätar mellan stenarna, resten breder de ut på marken innanför muren som sakta tar form. Svarta moln tornar upp sig över fastlandet. Med hjälp av årorna spänner de upp seglet som tak. De hinner precis få in brödet, det torkade köttet och lite vedpinnar innan regnet kommer. Stenmurarna du ser utefter stranden på Stora Äxholmen är rester efter enkla övernattningsskydd och förråd.

Här bodde periodvis människor som drog hit ut från fastlandet under årets fiskesäsonger. Dessa tillfälliga boningar kallas tomtningar och är en utpräglad kustföreteelse som man stöter på ute på öarna från Norge till Finland.

De stora fiskelägena i mellersta Bohuslän är förmodligen byggda över gamla tomtningar. I norra Bohuslän var de kopplade till bondgårdarna, ett slags fiskefäbodar.

I skärgården här i söder finns många tomtningar liksom i Halland ända ned till Varberg. Där vidtar ett annat kustlandskap med flacka sandstränder utan skärgård.

Tomtningarna är svåra att tidsbestämma.

På Söö strax nordost om Stora Äxholmen fann arkeologerna spår ända ned i 1200-talet. Tomtningarna ligger normalt tätt inpå vattnet. De som påträffas långt uppe i bergen kan mycket väl ha byggts på vikingatiden då vattnet stod högre. Slutet på tomtningshistorien sträcker sig in i vår tid. Det finns exempel på att de använts in i 1900-talet.