INLÄGGNING MED GAMLA ANOR

En ung man kom till Klädesholmen i jakt på jobb. Han misslyckades och det enda han kunde betala mat och husrum med var ett recept på en sillinläggning. Sönerna i huset förvaltade gåvan väl och från hemmet avknoppades sex fabriker, Klockbojen, Viken, Marstrandsfjorden, Konservsönerna, JiJi-konserver, Sillkonserver.

Konservindustrin på Klädesholmen började trevande i slutet av 1800-talet och tog fart under första världskriget. Traditioner fanns att bygga på. Här har funnits sillsalterier och trankokerier under sillperioderna sedan mycket länge. Företagen byggdes kring familjen. Det kunde börja med att en man, hans son och en svåger köpte några valar sill. Hustrur, döttrar och systrar tände fotogenlampan i det dragiga, iskalla magasinet, rensade, skar upp och kryddade inläggningslagen. Så kom någon släkting hem från Amerika med sparpengar, köpte ett magasin och så hade ett företag blivit två. Sönerna tog över, utvidgade, delade boet, köpte ett magasin till...

När man fått ihop ett litet kapital, köpte man en gammal fiskejakt och for iväg med lagret. Företagen samarbetade och alla hade sin del av kusten, från norra Bohuslän ända upp till Haparanda, och in i Vänern och Vättern.

Jakterna lämnade Klädesholmen i hela armador i september, alla på väg till sin marknad, och var borta hela hösten och vintern. Det var männen som skötte försäljningen. De bodde i skansen,
värmde sig vid en vedkamin och packade på kvällarna om heltunnor till träkuttingar och plåtspänner. Ibland hyrde de häst, vagn och körkarl och drog långt in i landet. Man annonserade sin ankomst i lokalpressen, och missionshusen hade en central plats i marknadsföringen.

Efter andra världskriget lades transporterna över på järnväg och lastbil.

Idag har produktionen koncentrerats på åtta företag. Några av dem är verksamma i femte generationen och från Klädesholmen kommer nästan hälften av all svensk inlagd sill, en stor del under andra firmanamn. Gör ett besök i Sillebua, ett litet museum där du kan beskåda hur det hela gick till.