FÖR OLAV DEN HELIGE ÖPPNADE SIG BERGET

De fyra väldiga stenkumlen vid inloppet till Kyrkesund kallas Sankt Olofs valar, tidigare S:t Olavs Drenger. Fyrarna norr och söder om sundet heter Sankt Olov övre och nedre. I närheten av hamnen ligger Sankt Olofs källa. Och nu är Sankt Olof också en liten färja som kilar över sundet.

Går vi tusen år tillbaka finner vi skälet till denna "helgondyrkan" kring Kyrkesund. År 1030 dog den norske kungen Olav Haraldsson i slaget vid Stiklastad, nära Trondheim i Norge. Han hade arbetat hårt för att kristna sitt folk, och nu började det gå rykten om mirakel vid hans grav. Han blev helgonförklarad och dyrkad som Olav den Helige, Norges nationalhelgon. Olavskulten spreds över hela Nordeuropa.

Det finns Olavskyrkor på Brittiska öarna, och till och med i Födelsekyrkan i Betlehem finns en väggmålning som föreställer helgonkungen.

Totalt var 200 kyrkor ägnade Sankt Olav, 49 av dem i Norge. Pilgrimer strömmade till Hellig Olavs grav i Trondheim. De kom vandrande över fjällen eller tog sig sjövägen norrut genom Bohusläns skärgård. Studerar du en karta över landskapet, finner du åtskilliga platser som bär den norske kungens namn.

Olav brukade framställas som en mogen, kraftfull man med helskägg, krona på huvudet och yxa i handen. Sankt Olavslegenderna har lånat många drag av asaguden Tor. Med Kyrkesund är det en särskild historia. Enligt legenden beslöt Olav och hans bror Harald att genom en kappsegling avgöra vem som skulle få ärva Norges krona.

De satte kurs mot Tönsberg. Att Olav som hade det tyngre skeppet vann var förstås Guds förtjänst. Utanför Krossefjorden lät Han berget rämna och öppnade en genväg, Kyrkesund, för Olav. Fyra troll stod på stranden och försökte stoppa honom, men han skrek åt dem: Statt där du är och bliv i sten och ingen danneman mer till men! Och så förvandlades trollen till Sankt Olofs valar.