Bissen - Tjurholmen |
|
||
|
Nordligaste Bohuslän: Här möter du bland annat ett litet fiskeläge med ett förflutet som storartat hummercentrum, Sveriges västligaste bebyggda ö, historiska farleder, gränsland och broderskap, det senare med den längsta historien. 49. Bissen: Öde ö med många fyrkantiga, runda och ovala murar. De är rester efter fiskares förråd och övernattningshyddor. Sundet mellan Bissen och Resö var förr fullt av hummersumpar. I Resö hamn fanns också många stenkojor: det ena samhället dog och det andra lever vidare. 50. Långesand, Rossö: Lugnt och stilla samhälle med bryggor och sjöbodar ut mot Råssö sund. Vem kan ana att platsen på 1920-talet var Sveriges näst största centrum för hummerhandel. Historien har lämnat spår och dessutom kan man besöka det lilla fiskemuseet. 51. Ursholmen: Liten ö långt ute i väst, 1850 försedd med fyr och fyrvaktarbostäder. Här är allt stor dramatik: Havet och vinden och inte minst det kala berget med sin kolsvarta breda diabasgång tvärs över, "Hin Håles harvedrag". 52. Nord Öddö: Precis utanför sandstranden syns terrassen efter ett gammalt sillsalteri. Gå upp för trappan, stanna upp vid grunden efter ett bostadshus. Följ stigen mot den västra sandstranden genom gravbackarna, ett tätt övervuxet gravfält från okänd tid, för okända döda. 53. Syd Långös västsida: På 1800-talet ett centrum för sillförädling med en ståtlig sillolje- och guanofabrik. Idag tyst, men med tänkvärda ruiner efter en av västkustens stora industriepoker. Brant upp och brant ner, så har det ofta varit här. 54. Syd Långös östsida: Vända mot Långörännan, farleden som var viktig redan på bronsåldern, ligger resterna efter ett stort antal stenkojor. De kan ha använts ända från vikingatiden och in i 1800- 1900-talet. Här på Syd Långö är de ovanligt tydliga. 55. Tjurholmen: Generös sandstrand skyddad av berg. På det östra står ett före detta fyrtorn. På det västra ett av de gränskummel som sattes upp efter den svensk-norska unionens upplösning 1905. Härifrån har du en strålande utsikt över den norska skärgården, och här slutar Blå Skagerraks historiska strandhugg. |
|